pieceofmoa

Jag satt i bilen och var helt död, klockan var ungefär halv fyra när dom sa på radion " Michaela Jackson var nog den största stjärnan i världen, det fanns ingen gräns på hans kreativitet ", VAR? Vadå var? Han ÄR, tänkte jag bara. Sen så sa dom " Michael Jackson blev bara 50 år, och är en av världens största legender genom tiderna", då fattade jag att han var död. Det var så chockerande att från ingenstans så har han dött. Jag fattar inte det. Man var så van att han fanns, inte för att han har gjort så mycket musik nu den senaste tiden men ändå så har man alltid vetat att han lever. Han dog av hjärtstillestånd i sitt hus och när han kom till sjukhuset andades han inte, fyfan vad hemskt. Jag gråter nästan, han hade så jävla mycket talang den där killen asså, så jävla grym. Kung av dans och sång, "The King of Pop". Jag har inte lyssnat så överdrivet mycket på hans musik men jag har ändå växt upp med den där musiken, alltid försökt eka pappa när jag var liten när han lekte att han kunde moonwalka. Det är så synd att han förstörde sig själv genom att operera sönder sitt ansikte, han var ju skitsnygg innan ju, och alla rykten om barnporr och skit, det kunde man inte tro, men sånt e ju livet. Han blev psyksjuk och det var ju synd om honom, ingen normal människa gör sånna saker som han har gjort. Men nu får man istället glädjas över de bra sakerna han har gjort, som hans musik som har påverkat hela världen, så jävla grymt.